Tidig musik

Vi vet inte mycket om musiken under antiken. Den tidigaste musik som finns bevarad i mer än fragment är från medeltiden.

Från renässansen började medeltiden att kallas den mörka tidsåldern. Det var delvis så att de kunde beskriva sin egen tid som en då den nye mannen klev ut i dagsljuset, men också för att den senare delen av medeltiden verkligen var en ganska mörk tid, med pest, krig och svält.

Medeltiden varade från romarrikets fall till ca 1500. Det var ungefär tusen år. Under den långa perioden gjordes många viktiga upptäckter. Inte i första hand inom vetenskap och teknologi, utan inom humaniora, bl a musiken.

Den mest berömda av alla tidiga kompositörer var Hildegard av Bingen (1098-1179). Hon var också författare och en religiös visionär. Hennes intressen innefattade medicinalörter och naturhistoria i allmänhet. Vad jag skulle vilja säga om Hildegard är att hon måste ha varit en fantastisk kvinna, långt före sin tid. Hennes musik är vacker, som man kan föreställa sig änglamusik.

Naturligtvis var den mesta musiken från medeltiden komponerad av män. Jag har samlat ett par exempel på medeltida musik, bland annat några stycken av Hildegard.

Agnus Dei
Icumen
Morris
O Rubor

Två av renässansens mest berömda kompositörer var Orlando di Lasso (1532-1594) och Giovanni Perluigi da Palestrina (1525-1594).

Här är några renässansmusikstycken. Det första är av Palestrina, och det andra av Orlando di Lasso.

Agnus Dei
Benedictus
Come Away
Tears
Sweet May
Morfeo

Renässansen var en väldigt dynamisk tid. Ordet i sig betyder återfödelse. Det som ansågs vara återfött var antiken. Egentligen är det inte riktigt rätt att kalla 1400- och 1500-talen för renässansen. Moderna historiker har hävdat att termen enbart kan användas när det gäller konst-och musikhistoria. Om det är så, kan jag använda termen här. Den här sajten tar bara upp politisk historia i förbigående, för att ge en bakgrund till en musikhistorisk era, och i det här sammanhanget kan både konst och musik sägas ha fötts på nytt. Men det antiken som tidens historiker och konstnärer försökte återskapa hade väldigt lite att göra med epoken som sådan. Oavsett vad som menas med termen renässansen var musiken som skapades unik.

En annan term som ofta nämns är den så kallade renässansmänniskan. Tråkigt nog gällde det faktiskt nästan bara män, och i stort sett aldrig en kvinna. Termen användes om en person som var skicklig och talangfull på många olika kreativa områden: konst, musik, arkitektur, mekanik och mycket mer. Leonardo da Vinci (1452-1519) var ett typiskt exempel på renässansmänniskan. Det var också Lorenzo di Medici (1449-1492), Lorenzo il Magnifico. Han var politiker och en väldigt mäktig man, och kanske inte fullt så artistisk som Leonardo. Å andra sidan var han en stor beskyddare av konsten.