Kroppsdelar
En amerikansk sajt, som jag gissar är något motsvarande en svensk damtidning, frågade sina kvinnliga läsare/besökare vilken/vilka kroppsdelar på en man de uppskattade mest.
Det fick mig att fundera lite på vad jag uppskattar.Jag kom fram till att händer är väldigt bra kroppsdelar, särskilt manliga. Eller visst, jag gillar mammas händer och mina egna och min systers också, självklart, men mäns händer är så stora och starka. Fast visst är det imponerande att min systers små händer är så otroligt starka.
Alltså, pappas händer. Det är framför allt två saker jag tänker på. I vår familj älskar vi Mac-datorer. För rätt många år sedan kom de första iMacarna. Deras puckmöss fick väldigt mycket skäll. De flesta sågade dem rejält, särskilt män. En man reflekterade att hans döttrar hade ju små händer så självklart hade de mindre problem med att använda puckmössen, men till honom dög de inte. Fast det där stämmer inte. Det har inget att göra med storleken på händerna. Det vet jag för jag har anordnat ett test.
Jag bad pappa att använda puckmusen på en av våra iMacar. Han sa att den var bra, han hade inget problem alls med att använda den. Pappas händer var stora, inte oproportionerligt stora, men så stora man kan vänta sig att en två meter lång man skulle ha. Alltså har det inget med storlek att göra.
Pappa var också väldigt bra på elprylar. Han ordnade med våra elledningar. Allt som en icke-elektriker kunde och fick göra gjorde han och han gjorde det bra. Han lärde för övrigt min syster det han kunde, så nu kan hon det också.
Morfar hade också stora händer, fast han var kortare än pappa. Morfars händer kunde bygga nästan vad som helst. En gång när jag var liten, så liten att jag inte minns det längre själv, såg jag en helikopter och pekade på den och sa till en liten kompis: Jag ska be min morfar att bygga en sån där till mig. Hon lär ha blivit mycket imponerad. Trots att morfar faktiskt inte kunde bygga några helikoptrar, hur mycket han än kunde bygga annars. Dessutom kunde han koka potatis och gröt.
Lite tur för en gångs skull
För en gångs skull har jag haft lite tur. För ett tag sedan var min syster med i en utlottning där man kunde vinna ett par glasögon helt gratis (förutom synundersökning och frakt). Helt oväntat vann hon. Jag bestämde mig för att om det blev en likadan utlottning igen skulle jag vara med. Det blev faktiskt så. Jag var helt säker på att jag inte skulle vinna också. Vad är oddsen för det egentligen?
Den här gången var det ”bara” femhundra som skulle vinna, till skillnad från tusen förra gången. Men det var i alla fall värt ett försök. Man kunde påverka turen lite med lite envishet. Varje person som ville vara med i utlottningen fick en kod och på en viss dag vid en viss tid skulle man klicka, och så lägga in sin kod.
Självklart satt jag och väntade vid min dator när det var dags, och så klickade jag så fort jag bara kunde. Senare den dagen fick jag ett mejl där det stod att jag hade vunnit. Hade det inte varit för min systers erfarenhet, skulle jag ha varit säker på att det var en bluff, men lyckligtvis, var det inte så. Igår kom glasögonen. Jag behöver nog lite mer tid på mig för att vänja mig vid dem, men senare kanske det kommer ett foto här. Jag lovar ingenting, men kanske.
