Blogga på svenska
Hjälp! Jag kanske riskerar att glömma mitt eget språk!
Den senaste veckan har jag efter ett långt uppehåll börjat blogga igen. På engelska. Det är bara på de bloggarna jag kan räkna med att någon läser mina inlägg och det är ju egentligen därför man bloggar, inte sant? Jag kan tjata mig till att någon närstående läser, och även om det naturligtvis betyder något, är det inte riktigt samma sak som att få läsare spontant, så att säga.
Nu måste jag skärpa mig. Även om ingen mer än jag själv läser, måste jag börja skriva alla inlägg på båda språken, annars kanske jag börjar glömma svenskan, fast jag bor här i Sverige.
Eftersom jag är såpass ensam, kan det gå veckor innan jag har anledning att verkligen prata med någon, utom mina närmaste. Klart jag säger hej till grannar, folk i affären osv, men riktiga diskussioner som handlar om något vettigt – det kan jag bara ha på nätet eller i telefon. Jag måste hitta ett sätt att använda mitt eget språk. Annars skulle det ju vara under all kritik.
Skrev ett fanfic
Äntligen. Jag skriver igen! På ett sätt, egentligen. Jag bloggar och jag har just skrivit ett fanfic, men det är ju alltid något. Min hjärna höll på att förtvina så jag är jätteglad att jag lyckades få den att fungera igen. Och fanfiction är så kul.
Ingen inspiration
Plötsligt tappade jag inspirationen för att skriva. Jag tror jag vet varför. Den sista tiden har mitt humör svängt upp och ner. Vissa kvällar är det nära att jag börjar gråta. Däremellan mår jag hur bra som helst. Ja, ja. Det där med att blogga och skriva fanfiction kan vänta. Mitt problem är egentligen att jag inte har skrivit färdigt min roman, men där har inget ändrat sig så det är en annan sak.
Jag har förstås två andra avslutade böcker som jag ska skicka in till ett förlag. Om jag nu bara kan hålla humöret uppe och jag gör mitt bästa när det gäller det. Går ut och går, åker till och med på korta små utflykter och letar efter intressanta motiv att fotografera, ser på DVD och till och med någon enstaka gång något på tv.
Fast när det gäller tv är det här nog den värsta perioden på länge. Just nu är det bara en sak som är värd att se, om jag nu minns rätt. Missförstå mig inte. Jag skulle nog klaga lika mycket om det var ett eller flera program per kväll, men det här går alldeles för långt åt andra hållet. Nej, vänta. Heroes ska visst komma tillbaka. I så fall ska jag inte klaga.