RSS Feed

Stenjätten

Posted on torsdag, juni 26, 2008 in Barnböcker, Böcker, Fantasy, Recensioner, Tonårsböcker

Jag tänkte börja recensera eller vad man nu ska säga, några böcker som jag tycker om. En del av dem är gamla, men böcker blir väl aldrig omoderna?

Den första är en fantasybok för barn/ungdom som jag läste första gången när jag var liten. Antagligen var det en av de där urgamla låneböckerna som jag läste om och om igen. Jag minns inte nu, men till slut fick jag tag i den i nytryck.

Boken heter Stenjätten och författaren Sven Christer Swahn. Den utspelar sig i en stad som är nästan identisk med Lund, och utspelar sig antagligen någon gång på 1960-talet, alltså ”nu” på den tiden, inte en historisk bok.

Huvudpersonen är en pojke som har varit sjuk och får vara hemma hos sin farfar några dagar för att få lite omväxling. Plötsligt börjar han se en mystiskt klädd pojke i sin egen ålder, som har en stor hund med sig. Dessutom dyker det upp mörka, konstiga figurer som visar sig vara troll.

Alltihop har att göra med Stenjätten – en stenfigur som finns i kryptan under domkyrkan. Den ser ut som den ska rycka upp en pelare, men mitt i rörelsen har han förstenats. Det finns dessutom två något mindre figurer alldeles i närheten – kanske jättens fru och son.

Fler ingredienser i den spännande historien är kryptiska meddelanden från för länge sedan döda personer och instruktioner om hur man ska hitta något som är gömt i kyrkan. Det här kanske låter lite ”gammalt” nu för tiden, när man har läst och sett mycket annat som liknar den här historien. Jag tycker ändå att berättelsen är ganska unik.

Pojken får i uppdrag att hjälpa till att rädda kyrkan och staden från trollen/jättarna, men blir till slut själv bortrövad av ett troll. Hans farfar, den mystiska killen och hunden kommer och letar efter honom. Men trots att flera stycken personer från den ”goda” sidan kämpar mot tiden för att stoppa de ”onda”, är det väldigt nära att den onda sidan vinner och att kyrkan kommer att läggas i ruiner. Antagligen är det mer som står på spel. Alltihop utspelar sig alldeles i slutet på kyrkoåret – alltså alldeles innan första advent. Om den onda sidan vinner blir det en mörk tid som börjar istället.

Men det här är ju en ungdomsbok. Som du kanske redan har gissat slutar allting ganska bra. Allting får sin förklaring – som inte blir bara platt fall. Jag brukar alltid känna mig rätt nöjd när jag har läst den här boken. Hoppas du kommer att göra det också.

Be the first to comment.

Leave a Reply