RSS Feed
okt 17

”Min” bok

Posted on fredag, oktober 17, 2008 in Skriva

Idag såg jag ”min” bok ”live” för första gången. Eller, jag har faktiskt redan sett och tagit i ett redigeringsex. Vi fick möjlighet att redigera texterna innan den riktiga upplagan gick i tryck. Men nu är den faktiskt tillgänglig i bokhandlar. Ok, det är väl egentligen inte min bok. Det är en bok där jag har bidragit med två noveller och en dikt. Men det är i alla fall första gången jag har fått något publicerat på papper.

Dec 29

Tretton på dussinet

Posted on lördag, december 29, 2007 in Skriva

Jag brukar känna det så här ibland. Att det jag skriver är dåligt och tråkigt och helt saknar originalitet. Ibland är jag mer hoppfull. Men… Sanningen är den att jag vet att det finns massor av tjejer som jag själv, en del väldigt unga, en del lite äldre, som skriver om nästan samma ämnen och teman som jag. Många av dem skriver lika bra eller bättre.

Vad har jag att komma med egentligen?

När jag tänker så här vet jag bara att jag aldrig kommer att få mina böcker publicerade. Vem skulle vilja läsa dem?

Fast så tänker jag att många andra, sämre författare inte bara är publicerade utan också säljer som smör. Då tänker jag varför inte jag? Om de lyckas, kan väl jag. Jag är kanske till och med något bättre än de här författarna som jag inte ska nämna vid namn. De kanske tillhör dina favoriter. Det sista jag vill är att förolämpa läsarna.

I slutändan vet jag bara en sak och det är att jag inte vet någonting. Det är en betydligt intelligentare person än jag som hittat på det där, men det är i alla fall sant.

aug 22

Om att bli publicerad, eller snarare att inte bli det

Posted on onsdag, augusti 22, 2007 in Skriva

Jag har funderat lite på det här med att bli publicerad “på riktigt” – av ett förlag alltså. Det verkar just nu vara helt omöjligt. I alla fall för mig och många som jag, som inte skriver det som anses “intressant” just nu. Och inte har jag invandrarbakgrund. Missförstå mig inte, jag läser gärna böcker av s k invandrare, även om jag inte brukar dela in folk i kategorier utifrån vilka länder de kommer från. Men jag tycker dessutom om att läsa annat. Det är alltså vad boken handlar om som intresserar mig, inte var författaren kommer ifrån.

Ett annat problem jag har är att jag skriver antingen för långa berättelser, om de skulle definieras som noveller, eller för korta om de skulle definieras som romaner. Jag kan faktiskt inte skriva kortare berättelser än ca 7000 – 10 000 ord. Mindre än så skulle inte räcka till att utveckla handling och karaktärer. Jag fungerar inte så. Däremot skulle jag kanske kunna skriva lite längre än de “kortromaner”/”ungdomsromaner jag skriver. Alltså komma upp i ca 70 000 och uppåt. Men inte så hemskt mycket mer. Jag är nog en person som skriver kortfattat, paradoxalt nog, med tanke på att jag inte kan skriva vad som anses vara noveller. Men det beror nog på att jag inte kan dra ner på handlingen, inte att jag skriver långa meningar.

Det kändes ett tag ganska deprimerande, det här att jag antagligen aldrig kommer att få någon bok publicerad av ett förlag. Men så insåg jag att det också innebär en frihet. Ingen kommer att säga till mig att mitt ämne inte är “användbart”, “intressant” eller “aktuellt” eller vad de där redaktörerna nu säger. När de inte skickar ut ett standardformulär som visar tydligt och klart att de inte ens har läst min bok, utan bara låtit manuset ligga ett tag. Jag skulle faktiskt uppskatta om de istället meddelade på sin hemsida att de inte tar emot obeställda manus just nu. Det vore mycket bättre än att de låter en tro att de är intresserade av nya manus, när de faktiskt inte är det. I alla fall inte från någon som inte redan är känd för något annat.

Man kanske skulle anmäla sig till en dokusopa, oj – dokusåpa heter det visst… Om man visar brösten några gånger så blir man ju känd och då kanske det går att bli publicerad. Nej, det där är inte min grej faktiskt. För övrigt är det nog väldigt nittiotal, alltså helt passé att bli känd enbart på brösten. Nu måste man ha sex med någon inför kameran också, helst någon av samma kön. Attan. Där sprack det.

Nej, jag får nog hitta på något annat sätt att bli publicerad. Kanske kan man ge ut sin bok själv och sen marknadsföra och sälja den själv också. Antagligen går det inte så bra, men det skulle vara en sån kick att få se sin skapelse i bokform. Även om man måste betala alltsammans själv.