Danni av Ulrika Windisch Levander
För ganska länge sen (kanske ett år sen) läste jag ungdomsfantasyboken Danni av Ulrika Windisch Levander, men det har inte blivit av förrän nu att jag recenserar den. Fast bättre sent än aldrig. Jag läste den i eboksformat (lånebok). Eftersom jag tyckte om den, köpte jag den senare som häftad bok. Jag brukar göra så.
Så här (bland annat) står det på baksidan av boken: Allt började när Danni hjälpte en gammal dam. Underliga saker började hända och Meonerna dök upp (igen). Plötsligt var hon indragen i ett spel mellan det onda och det goda.
Det här kändes som en lite ovanlig fantasybok och det tycker jag är en stor fördel. Jag hade lite svårt att placera miljön (vilket land?). Allt kändes ganska tidlöst. Boken är välskriven (men som vanligt skulle det inte ha skadat med lite mer korrekturläsning och redigering). Danni är en sympatisk huvudperson som det är lätt att tycka om och engagera sig i. Den som har läst fler recensioner av mig vet att det är viktigt för mig.
Ulrika Windisch Levander verkar inte ha skrivit något annat, vilket är synd. Det skulle vara kul att läsa något mer av henne.
Hunden hör vad du säger – och hur
När hunden lyssnar till vad som sägs använder den främst vänstra hjärnhalvan. När hunden i stället lyssnar till hur något sägs nyttjar den högra hjärnhalvan. Det tyder på att hundens hjärna hanterar talat språk på ungefär samma sätt som människan.
Läs mer här.
Konsert i Second Life igen
Ikväll gick hela familjen till en Russell Eponymkonsert i Second Life.
Detta är min mamma, som stod och lyssnade på musiken tills hon fick myror i byxorna och ville gå:
Här står min syster och jag och vi kunde stanna hela konserten ut:
Lära sig språk är hjärngympa på riktigt
Att lära sig ett nytt språk utvecklar hjärnans struktur och funktionalitet. Och hjärnans utveckling går hand i hand med träningsdosen. Ju mer intensivt en person pluggar ett nytt språk, desto mer utvecklas hjärnans nätverk.
Läs mer här.
Kronikk: Det norske språkets forfall
Er ikke rettskriving en sentral del av utdannelsen og dannelsen i dette landet? Eller skyldes alle skrivefeilene lærere som heller ikke kan skrive?
Läs mer här.
Det är tydligen inte alls bara i Sverige, som språket förfaller. Tråkigt. Vi borde alla kämpa mer för våra språk.
Svenskan försvinner i utlandet
Regeringen har aviserat att dra in stödet till informationsinsatser och svenskundervisning utomlands. Förslaget möter nu hård kritik.
Läs mer här.
”Tala blott ditt svenska modersmål så ofta det är möjligt! Tala det alltid i din familj! Älskar du själf dina fäders språk, skola äfven de bland dina familjemedlemmar som ej till äfventyrs kunna det, också småningom lära sig det! Tala Svenska med dina barn! De ha rätt att få lära sina förfäders språk, och detta språk ha rätt till dem.”
Här kan man läsa mer om svenskan i utlandet, mest i ett historiskt perspektiv.
Dessutom kan man läsa lite mer om samma ämne här, här och här.
Kvinnorna bakom Marie-Antoinette
Louise Élisabeth Vigée Le Brun
Marie Antoinette
För Frankrikes första dam var stil ett politiskt verktyg. Bakom drottningens extravaganta image stod designern Rose Bertin och konstnären Élisabeth Vigée-Le Brun. Båda gjorde osannolika karriärer i ett samhälle där de flesta yrkesvägar var stängda för kvinnor.
Läs mer här.
Bondetåget 1914
För 100 år sedan samlades trettio tusen bönder vid Stockholms slott för att uppvakta kungen i försvarsfrågan. Gustaf V:s tal fick regeringen att avgå och den spirande demokratin att gå i stå.
Läs mer här.
Jag har alltid varit lite intresserad av Bondetåget, eftersom min morfar som väldigt ung kille utan politiska åsikter passade på att följa med för att få se Stockholm. Han finns till och med på ett foto i en av mina historieböcker. (Förresten gifte han sig och fick barn sent, så jag är inte fullt så ålderstigen som man kanske kan tro.)
Språkgen förklarar människans förmåga att kommunicera
Kan en mutation som uppstod för över 500 000 år sedan vara nyckeln till människans unika språkförmåga? Det hävdar amerikanska och europeiska forskare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Läs mer här.
Varför heter månaderna som de gör?
Månadernas namn har vi enligt flera vederhäftiga källor på nätet ärvt från den romerska kalendern, där alla månader hade namn efter ett ordningstal. Men bara en handfull av dessa månadsnamn har överlevt. Övriga månader har fått andra namn.
Läs mer här.