En dröm om Doctor Who
I natt drömde jag om Doktorn. Minns inte så mycket, men det var kul. Jag älskar TARDIS:en.
Vår nordligaste runsten
Är det sant att Sveriges nordligaste runsten står i Jämtland? Exakt var? Vilket budskap förmedlar den?
Läs mer här.
Latin en genväg till flera moderna språk
Guide till några av våra stora kulturspråk – som akkadiska, sanskrit och grekiska.
Läs mer här
23 påståenden om mig
Den här memen hittade jag på Boklyckan och Sagan om sagorna.
Jag heter Camilla, men kallar mig ofta för MilliLinnea och Ilirwen (på engelska).
Jag är för tillfället lite illamående.
Jag är bra på att stava och korrekturläsa (vilket är tur, för det är faktiskt mitt jobb),
Jag tycker inte om djurplågeri, grannar, cyklister, elaka människor i allmänhet.
Jag är dålig på att vara social (i verkligheten, på nätet går det lite bättre).
Jag läser (just nu, Hedvig Elisabeth Charlotte av My Hellsing, som handlar om en sjuttonhundratalsdam, gift med Gustav III:s bror, hertig Karl)
Jag gillar böcker, historia, språk (och alltså också historiska tv-serier).
Jag sjunger inte alls för jag kan inte sjunga.
Jag älskar min familj, inklusive de fyrbenta, och för övrigt nästan alla djur i världen.
Jag är inte speciellt bra på att göra praktiska saker, tyvärr.
Jag föredrar te framför kaffe (men älskar iskallt vatten), landet/skogen framför staden (men större städer framför mindre).
Jag tycker om goda grönsaker (som avokado, grönkål och zucchini), choklad och hembakat bröd.
Jag är beroende av böcker, naturligtvis :).
Jag har på mig en blå långärmad t-shirt och blå sweatshirtbyxor.
Jag dricker ingenting just nu, men drack just ett stort glas iskallt vatten för det är väldigt varmt ute.
Jag lyssnar på gammal musik, dvs klassisk (särskilt barockmusik) och lite äldre pop och rock (åttiotal och nittiotal).
Jag blir arg på dumhet, framför allt hur extremt självsäkra dumma människor är, det är farligt, se nedan.
Jag blir rädd av allt hemskt som händer i världen just nu.
Jag önskar mig en bättre framtid, både för min familj och för andra.
Jag är pinsamt dålig på praktiska saker, till och med ganska enkla saker som ett barn kan göra, t ex stryka kläder.
Jag är uppvuxen i Västergötland, där jag gärna vill vara kvar, men tyvärr i en vidrig liten håla, som jag gärna skulle flytta ifrån.
Hittade också några extra punkter på Sagan om Sagorna, som jag gärna ville lägga till också.
Jag är helt fantastiskt bra på att – hm – vet inte om jag är helt fantastiskt bra på något, men som jag nämner ovan är jag faktiskt ganska bra på stavning, grammatik och korrekturläsning/redigering av text, dessutom språk som t ex engelska och franska.
Jag gillar att jag drömmer om stora förändringar till det bättre, både för mig själv och världen. Alltså att jag vågar drömma om att börja om när man kört fast lite i livet.
Vad jag gillar-Onsdag
1. Sommaren. Trots regnet varannan dag eller så.
2. Vegansk makaronipudding med näringsjäst och sojaprotein. Vi kom just på ett nytt recept och det blev jättegott. Jag ska lägga ut receptet på vår veganhemsida.
3. Böcker (tryckta böcker, eböcker, biblioteksböcker…)
4. Biblioteket. Jag älskar lugnet och tystnaden där inne.
5. Att utforska 3D-världar. Det är så avslappnande, kul och intressant.
Den här staden gör mig deprimerad
Idag gick jag in till stan för att handla lite mat och för att gå till apoteket. En del ärenden gick bra, andra mindre bra. Jag hann till och med att gå in på biblioteket och kasta en hastig blick på tidningarna, fast egentligen behövde jag skynda mig iväg till affären så jag skulle hinna hem så snart som möjligt. På vägen dit såg jag ett imponerande gammalt fartyg. Tyvärr glömde jag att ta kort på det.
Det är bara det att den här staden gör mig deprimerad. Mina eventuella läsare har hört det här förr, det vet jag, men jag hatar verkligen den här vidriga lilla staden. En del är kanske inte så illa, den passar bara inte mig. Till exempel, jag hatar att bo nära en stor sjö (och skulle hata att bo ute vid havet). Dessutom finns det en rätt så stor älv i närheten också. Men det är i alla fall detaljer, jämfört med de otrevliga och opålitliga människor som bor här och bristen på kultur. Trots att den här lilla hålan faktiskt har ett bättre kulturutbud än på många andra ställen (dock inte Stockholm och Skåne). Fast det är så att 99 % av alla som går på kulturevenemang är minst 70 år, så jag känner mig lite malplacerad). Tyvärr räcker inte det. Det finns ett sämre utbud på biblioteket, i affärerna, överallt. Mycket, men som tur är inte allt, är dyrare. Men om jag hade trivts här, skulle jag ha kunnat bortse från många mindre problem, fast en befolkning bestående av otrevliga, opålitliga personer är inte något mindre problem, det är stort.
Suck. Jag tycker egentligen inte alls bättre om den något större grannstaden, men jag känner mig alltid bättre när jag kommer tillbaka därifrån. Jag tror det beror på att folk har flyttat dit från hela landet för att arbeta i industrierna. Jag önskar att jag kunde bo på landet nära en ganska stor stad. Att kunna åka in och handla och så åka hem igen på kvällen. På så sätt kunde jag få en paus i det otrevliga i alla fall.
Ursäkta gnället. Jag försöker faktiskt hålla mig på gott humör så mycket jag kan och jag försöker att inte lägga ut så många inlägg när jag är deprimerad, men ibland behöver jag bara få ur mig lite gnäll.
Uforskade en region i Second Life
Regionen jag just besökte är fascinerande. Den heter Leka – Nordan om Jorden. De flesta regioner i Second Life har förresten inte svenska namn. Klicka på bilden om du vill se mer från samma ställe.
Några (bok- och veganrelaterade) ärenden
Idag åkte jag till en grannstad för att få gjort några (bokrelaterade) ärenden. Äntligen fick jag min Cybook reparerad till ett bra pris (fast jag önskar förstås att jag inte hade tappat den). Medan jag väntade gick jag till biblioteket och lånade deckaren (Tragedi på en lantkyrkogård av Maria Lang), som jag egentligen skulle ha velat läsa som ebok, men det går inte längre. Nu har jag upptäckt att jag inte kan läsa de andra två som finns i serien så här långt heller. Det innebär att jag måste åka tillbaka ett par gånger och låna de andra. Den jag allra helst skulle ha velat köpa är Inte flera mord, för omslaget är så vackert.
Efter det åkte vi ut till köpcentret för att se om några av våra veganprodukter fanns. Tyvärr fanns det inte så mycket, men vi fick i alla fall tag i en del ost. Och VEGO, den veganska choklad vi tycker bäst om och som vi oftast måste köpa på nätet.
Bokrelaterade problem
I natt, alldeles innan jag skulle sova, fick jag reda på att den novell jag hade köpt till min Kindle (eller i alla fall trodde jag att jag köpt den) inte hade blivit betald. Det kom ett meddelande om att betalkortet inte fungerade som det skulle. Men det borde göra det. Jag vet att det finns pengar på det. Dessutom märkte jag att sist jag försökte ladda ner de senaste gratisböckerna hade jag glömt wifi på så batteriet var nästan tomt. Det gör mig så irriterad.
En annan sak som irriterar mig är att de nyutgivna Maria Langdeckarna (från 2013) inte längre finns att köpa i tryckt form utan bara som extremt dyra eböcker. Nästa bok i serien som jag tänkt läsa går inte heller att låna på biblioteket (som ebok alltså). Jag som hade tänkt köpa hela serien, på grund av de vackra omslagsbilderna och för att de där gammaldags pusseldeckarna är så kul att läsa. Nu kommer jag ju inte att kunna göra det. Så dumt att inte trycka upp tillräckligt många ex till alla som vill ha dem. Ännu mer irriterande är att jag bara fått se en av filmerna. Av någon anledning lyckades jag missa alla de andra när de gick på fyran.
Större delen av dagen har för övrigt varit irriterande, tyvärr. Till exempel upptäckte jag att jag inte har mina nya solglasögon där jag vet att jag la dem. Och nu sken ju solen efter flera veckor av regn. Jag ville gå tillbaka till biblioteket för att sitta och läsa i några timmar men det var så varmt och jag hade redan gått min vanliga promenad så jag gick inte. Förhoppningsvis kan jag gå i morgon. Fast egentligen behöver jag åka till grannstaden och få några saker åtgärdade (bland annat att få min Cybook Odyssey reparerad). Jag kanske går till deras bibliotek i stället och lånar nästa bok i deckarserien, fast i tryckt format för de har faktiskt fått tag i den här nya upplagan. Om man nu kan lita på onlinesökningen.
Skrevs det science fiction redan på 1600-talet?
Det sägs att det skrevs science fiction-romaner redan på 1600-talet. Är det sant? Finns det några kända exempel? Visst är det sant.
Läs mer här.
