Sagan om ringen: bröderna Boromir och Faramir
Jag hittade den här underbara Sagan om ringen-fanvideon om bröderna Boromir och Faramir.
En Wallanderfanvideo till
Den här handlar också om Stefan/Linda.
Wallander fanvideo
Jag hittade den här på YouTube (var annars?) och jag gillade den verkligen.
Känner primater medlidande?
Jag tyckte att den här artikeln var väldigt intressant, och oavsett vad den kom fram till skulle jag ha svarat ja. Det är tydligt att andra djur kan känna medlidande, så varför inte primaterna, våra närmaste släktingar?
Vad var det där?;)
Kul filmklipp. Du kanske har sett det här förr, men för mig var det nytt. Om du gillar sånt, ha det så kul. 
Hiss till rymden
När jag läste om den här idén första gången (i en sciencefictionbok) älskade jag den. Inte för att jag skulle vilja åka upp till månen, men det är själva idén som är så otroligt spännande. Tänk att bara kunna skicka upp material i rymden utan att behöva använda en raket eller liknande rymdfarkoster. Bara skicka upp det. Och nu är det tydligen så att det finns de som arbetar med att förverkliga den här drömmen. Häromdagen läste jag om det i den här artikeln. Så dagen efter upptäckte jag att någon faktiskt hade lyckats, i tävlingen, inte med att skicka upp något till månen. Mer om det här.
Vi lever i en skrämmande tid, men sånt här kompenserar lite för det i alla fall.
Delfiner tänker djupa tankar
Jag läste just en intressant artikel om delfiner. Det verkar som om ju mer vi lär oss om delfiner, desto mer intelligenta visar de sig vara. Vilket är en anledning till att jag blir totalt knäckt när jag läser om grymhet mot dem eller vilken annan valart som helst (nej, vilken art som helst, utom möjligen riktigt onda expemplar av homo sapiens…).
Kyrkogårdar och konstiga killar
Nu i eftermiddags gick jag för att hämta några böcker jag hade beställt. Inte för att vi har råd med dem, men vi kom fram till att det skulle gå bra, bara för den här gången. När jag kom till affären (finns naturligtvis inget postkontor och det är så synd, när man tänker på vilket gammalt postverk vi hade – skäms politiker), gjorde jag bort mig totalt, genom att inte kunna få fram sms:et med kolli-id:t. Väldigt pinsamt. Lyckligtvis kände hon bakom disken till Nokiatelefoner.
På vägen tillbaka blev jag lite nervös. Jag gick förbi en guldsmedsaffär och fick syn på två killar som bara stod där och pratade. Det här är en rätt liten stad, men det började bli mörkt och jag var ju ensam, så jag undrade vad de höll på med. Plötsligt sa de hej och tjena, med en underton. Som om de menade ”vi håller inte på med något”. Jag hejade tillbaka, och tänkte att de kanske ville sälja något eller kanske hade en marknadsundersökning, men det var tydligen bara det. Så jag började gå lite fortare – det skulle jag ha gjort i vilket fall som helst, för det var rätt kallt – men jag kunde inte låta bli att se mig om över axeln.
Typiskt att de enda som var i närheten utom de där två var en äldre kvinna som cyklade åt ett annat håll och någon som gick med en särskild käpp – för blinda – men kanske inte den vanliga. Den här personen var nog invalid på något annat sätt också – modigt att vara ute helt ensam, tycker jag. Så efter en liten stund kom jag förbi en frikyrka och sen en kolerakyrkogård, från artonhundratalet. Där höll ett gäng yngre killar till. Efter det såg jag en del andra också. Det tog för övrigt inte mer än fem-tio minuter att ta mig hem.
Katter och färger
Jag upptäckte nyligen något lustigt. Katter verkar föredra sina egna färger. Till exempel, en av dem, som är orange, bara älskar färgen orange. Det ser inte så fint ut i mina ögon, men hon insisterar på att ligga på en yta som skär sig mot hennes egen färg. Cerise (och liknande rosa toner) går bra också, för hennes del. Jag vill hela tiden att hon ska ligga (läs: posera) mot något vitt, grått, blått eller grönt, men det går inte alls. Förresten, att få henne att posera (läs: ligga still i några sekunder i taget) är mer eller mindre omöjligt.
En annan av mina katter – grå den här gången – älskar (självklart) färgen grått. I det här fallet kan jag inte säga att grått skär sig mot grått, men jag tycker att någon annan färg, som till exempel vitt, rött, blått eller så, skulle se mycket gulligare ut. I alla fall om jag över huvud taget lyckas få henne att stanna kvar på samma ställe tillräckligt länge för att jag ska kunna få några bilder på henne.
Ja, ja, jag får väl försöka minnas bilderna inne i huvudet, och så, någon enstaka gång, kanske jag lyckas knäppa några bilder innan de sticker iväg.
