Urgamla redskap förbluffar forskare
Nya fynd av stenredskap i Kenya har förbluffat forskarvärlden. Redskapen har den häpnadsväckande åldern av 3,3 miljoner år – 700 000 år äldre än de redskap som hittats tidigare, och långt äldre än människosläktet Homo.
Läs mer här
Veronica Mars (filmen)
Nyligen såg jag Veronica Mars (filmen). Det dröjde ganska länge innan jag fick möjlighet att se den, men nu är jag i alla fall glad att jag gjorde det. I början tänkte jag att det här är nog bara för inbitna fans (som jag), men efter ett tag började jag tänka att det faktiskt är bättre än säsong 3. Jag skrattade högt flera gånger. Det är något med flera av replikerna som verkligen tilltalar mig.
Vad jag inte tyckte lika mycket om är att Mac och Wallace hade reducerats till bifigurer. Tyvärr har det bara varit Veronica, hennes pappa och Logan som skildrats som huvudpersoner (sen Duncan försvann), i alla fall tyckte jag det verkade så. Jag hade velat se mer av Mac åtminstone, gärna andra också. (Och – var Mac och Wallace ihop? Jag kunde inte riktigt avgöra hur det var med det.)
Hur som helst, det här var en kul film att se och jag kan verkligen rekommendera den till någon som tyckte om serien eller som tror de skulle göra det. Om det är så, rekommenderar jag att du ser serien först. Nu hoppas jag bara på mera. En film till, en ny säsong… På IMDB står det att i början på säsong 4 som aldrig visades skulle Veronica arbeta på FBI. Det låter som en jättebra början på en ny säsong. Man kan ju i alla fall drömma…
Språkfrågan: En säregen böjning av egen
Det finns en del knepigheter med ordet ”egen”. Till exempel att böja det.
Läs mer här
Personligen tycker jag att ”egna” låter antingen omoget eller obildat, eller kanske både och. Jag hoppas verkligen att det inte blir allmänt accepterat i framtiden, även om jag tyvärr tror att det kan bli så.
Grav hittad på skola i Sigtuna
De skulle gräva en ny lekplats åt barnen – hittade grav. Upptäckten av benresterna gjordes på en förskolegård i Sigtuna, enligt Sigtunabygden.
Läs mer här
Lite gnäll…
Grr. Nu när vädret är så fint, har jag fått en förkylning. Det har bara hållit på ett par dagar, och jag är säker på att jag snart är frisk igen, men för ögonblicket är det så frustrerande. Jag kan inte skriva (har fortfarande den där skrivkrampen), mamma har sitt brutna finger och sin allergiska reaktion och är helt säker på att det aldrig kommer att gå över och min syster är också förkyld när hon behöver vara mentalt alert för sina studier. Jag känner mig bara stessad över allt som måste göras. Nu. Och jag orkar bara med det absolut mest nödvändga, på grund av förkylningen. Ursäkta gnället.
En rejäl smäll
Idag när jag och min syster var på väg hem efter att ha handlat (släpande på tunga shoppingvagnar) hörde vi en rejäl smäll. Det var kanske ett kvarter bort, men vi kunde se ända dit där explosionen (?) var, för det ligger en parkering och en hamnkanal mellan oss och vad det nu var som hände. Ganska länge låg det ett moln av rök i luften över vattnet. Jag har ingen aning om vad det var. Jag kunde heller inte se någon som kanske var ansvarig. Det var lite läskigt.
iPhone 6+ (och 6)
Jag har fått möjlighet att använda både iPhone 6+ och iPhone 6. Det är ju lite ”gamla nyheter”, det vet jag, men jag tänkte ändå dela med mig lite av mina intryck. Före iPhone 6+ har jag använt (och använder faktiskt fortfarande) en iPhone 4. Jag älskar den och är fortfarande riktigt nöjd med den.
Min iPhone 6+ älskar jag också. Jag älskar den stora displayen, jag älskar den fantastiska batteritiden. För att vara rättvis har faktiskt min gamla iPhone 4 också bra batteritid fortfarande. Eftersom jag nu har en iPhone 6 skulle jag kanske ha kunnat klara mig utan några ebokläsare, surfplattor mm, utom för en sak: trots den är jättebra batteritiden skulle jag antagligen behöva ladda telefonen varje dag. Som det är nu, med vanlig telefonanvändning, räcker den i 5-6 dagar, precis som min gamla iPhone. Som min gamla, gamla iPod Touch gjorde när den var ny (fast den är fortfarande ganska bra, bara lite för liten). Att använda ebokläsare drar ner på mitt batteriutnyttjande. Jag ska inte börja tjata om hur fantastiskt bra batteritid mina ebokläsare har. (Tyvärr fungerar inte min älskade Cybook Odyssey Frontlight just nu, eller snarare fungerar inte utan att jag använder laddningskabeln, inte för att ladda utan för att starta enheten. Om den inte går att reparera tänker jag göra så, men jag hoppas fortfarande att det lilla problemet med on/offknappen kan åtgärdas).
Tyvärr har den iPhone 6 som jag haft händerna på varit problem med ända från början. Två gånger har ägaren fått lämna in den för att reparera den (båda gånger dog den när den behövde laddas). Där kommer nästa problem med den – den otroligt dålga batteritiden. Jag har läst någonstans att folk i allmänhet uppfattar båda iPhone 6 som att de har bättre batteritid än äldre telefoner. Jag vet inte hur det är med 5 och 5s för dem har jag ingen erfarenhet av, men jag vet att iPhone 6 är betydligt sämre än 4 och 4s. Det är också det intryck jag fick när jag läste på om de två nya telefonerna. 6+ har både större skärm och bättre batteritid, 6 har bara större skärm, fast inte lika stor.
Om iPhone 6 hade fungerat som den skulle och haft bättre batteritid vet jag inte vad jag hade valt. Kanske hade jag nöjt mig med 6:an för jag har ju mina ebokläsare för att läsa på och datorn att skriva på. Jag vet att det finns ”power banks” som man kan ladda och ta med sig, men jag är rädd att ett så dåligt batteri snart dör ändå, så det är nog inte värt det.
En del recensenter har klagat på storleken när det gäller iPhone 6+. Det förstår jag inte det alls. För mig är det lätt att hålla i vilken som helst av mina iPhone, i min hand som är relativt liten. Visst måste jag använda andra handen på pekskärmen (tycker inte det är en perfekt översättning av touch screen, men det får duga), fast det måste jag göra med mina äldre prylar också.
Min slutsats: iPhone 6+ är fantastisk. Om du gillar Apple-prylar och inte vill ha mer än en pryl, välj den här.
Inte flera mord av Maria Lang
E-bok (nedladdningsbar)
Filformat: EPUB med vattenmärke (0.5 MB)
Språk: Svenska
Utg.datum: 2013-03-04
Förlag: Norstedts
ISBN: 9789113051383
”Skoga är allt en riktig idyll. Det nygifta paret Puck och Einar Bure far till Einars hembygd för att få sig en lugn och skön semester. De har med sig Pucks far, professor Johannes Ekstedt, som följt med på ett villkor: Inte flera mord!
Men knappt har solen gått upp förrän de upptäcker att det ligger ett lik på gräsmattan nere vid ån, med pappa Johannes egyptiska papperskniv stucken djupt i bröstet.
För att lösa mordet skickar Stockholmspolisen kommissarie Christer Wijk, och med Puck som assistent börjar förhören i grannskapet.
Det visar sig att Skoga bubblar av hat, passion, svartsjuka och grymhet under ytan. Och snart nog får de ännu ett dödsfall på halsen samtidigt som bekännelserna börjar strömma in.”
Ytterligare en anledning till att jag tycker om de här gamla deckarna, är omslagsbilderna. På den här, till exempel, finns en väldigt fin katt som i boken heter Thotmes III, trots att det är en honkatt. Det var samma sak med den hittills enda filmen jag sett (Mördaren ljuger inte ensam). Själva handlingen är bara en del i upplevelsen. Inredningen, bilarna, modet och frisyrerna bidrar lika mycket eller mer till stämningen. Jag är säker på att tiden inte alls var fullt så oskyldig och idylliskt som det verkar (som lilla Skoga i författarinnans fantasi), men i jämförelse med vår tid så känns allt lite mindre dystert.
Nu ska jag inte ifrågasätta författaren, för jag är själv, om inte en världsfrånvänd akademiker så i alla fall en stillsam bokmal, men ibland undrar jag lite över hur skillnaden mellan könen skildras.
Det är i alla fall ingen tvekan om att de här böckerna är väldigt trevliga att läsa när man behöver en stunds välskriven verklighetsflykt.
Otur
Idag när mamma och jag var och handlade och hämtade ett paket, ramlade hon och gjorde sig illa i handen. Det gjorde så ont att vi blev tvungna att gå till vårdcentralen på vägen hem. Där fick hon först träffa en sköterska, och så en läkare (ironiskt nog samma läkare hon träffat i morse, när hon fick veta att hon är helt frisk). Doktorn skickade henne vidare till sjukhuset, tyvärr inte det närmaste utan ett i en stad lite längre bort, dit hon brukar åka för ögonundersökningar och behandling. Nu har hon blivit röntgad men har inte kommit in till ortopeden än. Hon kommer antingen att behöva gipsas eller få ett stödförband. Vi vet inte än om fingrarna är brutna.
Uppdatering: Mamma fick vänta så länge att sista bussen har gått ifrån dem. Nu måste de ta en taxi. Och vi vet fortfarande inte om fingrarna är brutna. Båda telefonerna håller på att ladda ur så nu får jag inga fler uppdateringar.
9 april 1940 – Göteborg i skräck
I dag, den 9 april, är det 75 år sedan Nazi-Tyskland anföll Danmark och Norge. Slagskuggan föll över Sverige; det finns många berättelser om hur göteborgarna låg sömnlösa under dessa dagar och väntade på att höra flygplanen eller stöveltrampen.
Läs mer här.