Katter och färger

Jag upptäckte nyligen något lustigt. Katter verkar föredra sina egna färger. Till exempel, en av dem, som är orange, bara älskar färgen orange. Det ser inte så fint ut i mina ögon, men hon insisterar på att ligga på en yta som skär sig mot hennes egen färg. Cerise (och liknande rosa toner) går bra också, för hennes del. Jag vill hela tiden att hon ska ligga (läs: posera) mot något vitt, grått, blått eller grönt, men det går inte alls. Förresten, att få henne att posera (läs: ligga still i några sekunder i taget) är mer eller mindre omöjligt.

En annan av mina katter – grå den här gången – älskar (självklart) färgen grått. I det här fallet kan jag inte säga att grått skär sig mot grått, men jag tycker att någon annan färg, som till exempel vitt, rött, blått eller så, skulle se mycket gulligare ut. I alla fall om jag över huvud taget lyckas få henne att stanna kvar på samma ställe tillräckligt länge för att jag ska kunna få några bilder på henne.

Ja, ja, jag får väl försöka minnas bilderna inne i huvudet, och så, någon enstaka gång, kanske jag lyckas knäppa några bilder innan de sticker iväg.