Lägga ut på Wattpad?
Jag överväger fortfarande att lägga ut mer av mina originalnoveller på Wattpad. De två största nackdelarna är ju att få tag i omslagsbilder och dessutom att jag fortfarande har problem med att få mitt nya konto att fungera. Jag kan fortfarande inte lista ut hur en novell kan gå från att ha varit läst av sex personer till bara en utan att jag ”avpubliserade” emellan. Ja, ja. Internets mysterier. Det finns säkert ett ”trick” för att få folk att läsa ens noveller på Wattpad (bortsett från tipsen man får på supportsidan). Det kan väl ändå inte bara bero på hur många kompisar författaren har?
Min syster har berättat att hon har lagt ut sina noveller på G+ flera gånger men ingen läser dem. När någon annan i hennes cirklar (?) säger att han kanske ska skriva något någon gång börjar alla kommentera att de jättegärna vill läsa det han skrivit och köpa det också när det blir tillgängligt (eller snarare om det blir det). Jag fattar inte det där. När jag bestämmer mig för att läsa något är det för jag tror jag kommer att tycka om det, inte för att hålla mig väl med någon jag känner. Eller är det jag som är konstig här? Jag menar, visst, om en nära vän bad mig betaläsa något som hon/han har skrivit skulle jag gärna hjälpa till, men jag tycker det är lite annorlunda.
Jag undrar faktiskt också om jag kommer att få fler läsare av mina noveller bara för att jag lägger ut dem på Wattpad, förutom på min egen hemsida. De flesta som kommer till min fanfiction- (och också min mera ”vuxna”=) sida. De ger dock aldrig någon feedback där. Den enda feedback jag någonsin fått under åren har varit på offentliga fanfictionarkiv som AO3. Det är faktiskt möjligt att ge kommentarer på min wordpresshemsida, så jag förstår inte varför folk inte gör det. Jag har haft sidan i många fler år än jag haft kontot på AO3. Nuförtiden kan folk också ”gilla” mina inlägg och sidor på hemsidan. Det är bara det att folk inte verkar överväga det alls. Inte för att de måste. Jag bara undrar.
Tankar kring mitt skrivande
Jag har funderat på mitt skrivande, alla sorters skrivande. Det är så att det här med att skriva håller mig igång och det som fungerar bäst för mig (min bästa kick) är en roman eller åtminstone en barnbok. Om jag skriver ett blogginlägg försvinner effekten väldigt snart, särskilt om ingen läser det och det händer väldig ofta. För det andra, om jag skriver ett kort fanfic eller en kort originalnovell varar kicken lite längre. Om jag skriver ett långt fanfic eller en originalnovell (helst en kortroman) som jag är nöjd med varar det ännu längre, och som jag nämde ovan, stannar effekten kvar ännu längre när jag skrivit en roman eller i alla fall en hel bok. Det är klart att om ingen köper boken eller läser min längre berättelse avtar effekten men även om jag är den enda som läser något jag har skrivit (inte ett blogginlägg) så brukar det kännas bra för mig ändå. Att läsa en bra bok fungerar på ungefär samma sätt.
Wattpad kallas skrivandets Youtube
Långt från Bokmässan kretsar en annan litteraturplanet, som består av social läsning, fanfiction och produktplacering. Plattformen Wattpad har kallats skrivandets Youtube och har 40 miljoner användare.
Läs mer här.
Personligen skulle jag inte lägga mitt fanfiction på just Wattpad. Jag tycker det är lite synd om läsarna att blanda fanfiction och original, men det är bara jag. Yngre författare har kanske inte samma känsla eller känner inte till samma alternativ som jag som hållit på ett tag.
Mina fanfic finns på min speciella fanfictionsida och på fanfictionarkivet Archive of Our Own (AO3). Som läsare är jag aningen mer förtjust i Smashwords utbud av gratisböcker (och böcker till ett lägre pris än t ex Amazon), men som författare föredrar jag lättsamheten med Wattpad, fast jag är ganska många år äldre än en del av tonåringarna där.
Slutligen föredrar jag Booklikes för boktips och allt möjligt bokrelaterat. Där ingår också en fin bokblogg om man vill ha det, och jag använder min, fast jag också har en personlig blogg/hemsida där jag skriver om allt i mitt liv (nästan), inklusive vad jag läser och skriver. Alltså den här. (Fast jag har också en internationell motsvarighet.)
Bookmarks, Libib, Leafmarks med mera…
Nyligen tjatade jag lite om Libib och hur bra jag tycker det är. Jag kunde lika gärna ha höjt Booklikes till skyarna på samma sätt, för det är också ett så underbart bokcommunity. Alla mina läsare vet nog hur det var när jag letade alternativ till Amazonägda Goodreads (och det likaledes Amazonägda Shelfari, liksom LibraryThing som inte ägs av Amazon så vitt jag vet, men där man bara får lägga in 200 böcker i gratisversionen). Jag hittade flera stycken alternativ, men det är egentligen bara de här två som verkligen känns nya och fräscha.
Fast jag har faktiskt blivit ganska förtjust i Leafmarks också, men det är i grund och botten ett vanligt bokcommunity, fast lite trevligare än de andra.
Med Booklikes följer, förutom det vanliga, en Tumblr-lik blogg. Då när jag skaffade mig Booklikes, var jag fortfarande på Tumblr (och Livejournal), men en ganska kort tid efter det, blev jag tvungen att lämna dem. Det var sorgligt, för jag hade ju använt dem i så många år, men jag kan inte kompromissa med mitt samvete så det var aldrig tal om annat än att jag skulle sluta. Jag bara måste.
Så nu har jag i alla fall min Booklikesblogg (och naturligtvis Dreamwidth och WordPress), men det vet väl alla mina läsare vid det här laget. För bara ett par dagar sen var det lite av upploppsstämning på Booklikeshemsidan, för de som ligger bakom sidan hade blivit tvungna att ha annonser på den. De flesta var upprörda och frågade om adblocker (?)-inställningar. Jag var mest orolig för bloggen. För jag kan trots allt stå ut med annonser på panelen, men inte på min egen personliga blogg. Lyckligtvis kunde en av de trevliga människorna som jobbar där lugna mig på den punkten. De anser att våra bloggar är vårt personliga område och de kommer inte att använda den till reklam. Naturligtvis skulle de ha haft all rätt att göra så, men jag är väldigt nöjd att de har lovat att inte sätta några fula annonser på min blogg.
Något annat som är trevligt med Booklikes är att man känner sig så nära administratörerna. Om det är något som inte fungerar kan man antingen chatta med dem eller skicka ett offlinemeddelande till dem och då svarar de väldigt snart.
Libib är lite annorlunda. Man kan skriva korta kommentarer om böckerna och lägga ut korta meddelanden, men med mitt Libibkonto följer ingen blogg. Det behöver jag inte någon mer. Häromdagen skickade jag ett meddelande med mina förslag för förbättring av Libib (inte för att sidan inte redan är jättebra). Till min förvåning kom ett artigt och trevligt mejl till svar redan dagen efter. Killen sa att de flesta av mina förslag är på väg att genomföras och det enda som inte är på gång än, kommer kanske nästa år. Jag hade verkligen inte förväntat mig ett så snabbt svar och det får mig självklart inte att tycka mindre om Libib.
Jag måste medge att jag älskar att se mina bokhyllor på båda sidorna. På min Booklikesblogg finns också en liten hylla med mina senast tillagda böcker. Det är barnsligt, det vet jag, men jag tycker det ser jättefint ut.
Wattpad är en annan ny bekantskap. Det är där som ”alla” skrivintresserade är just nu. Man kan både lägga ut originaberättelser och fanfiction och där finns en massa gratis böcker att läsa (helst i utbyte mot någon form av feedback). De flesta publicerar romanlånga berättelser, i kapitel, men man kan också lägga ut noveller. En sak som stressar mig är att man måste ha ett omslag till böckerna. Till och med noveller och fanfic. Men det är förstås ett trevligt inslag. Mina noveller ser jättefina ut med sina nya omslag. Jag har bestämt mig för att bara lägga ut noveller som jag inte har publicerat någon annanstans, utom på hemsidan, så jag har aldrig behövt ha omslag till dem tidigare. Hittills har jag inte fått några recensioner eller röster, men det är kul bara att veta att mina berättelser ligger ute på en sida med så många besökare.
Det påminner mig om AO3, där jag i alla fall får lite beröm, fast inte så många recensioner.
En stor fördel med alla de här sidorna (utom Leafmarks, och i alla fall, till en viss del) är att man kan lägga till svenska (eller andra) böcker och man kan lägga ut noveller osv, på svenska, eller vilket språk man vill, inte bara engelska.
Jag måste göra några översättningar igen
Ok, jag ger mig. Jag förstår att jag måste översätta mina Wallanderfanfic till engelska. När jag läste resultatet av en onlineöversättning insåg jag att så här kan det inte fortsätta. Du anar inte hur dumt det såg ut. Hoppas verkligen ingen tror att jag skriver så dåligt på riktigt. Översätta är så tråkigt, men eftersom det uppenbarligen finns en efterfrågan, måste jag göra det. Dessutom kanske det är en bra idé av en annan anledning. I alla fall försöker jag intala mig det. Om jag börjar jobba med något, kanske jag kommer in i det här med att skriva igen, och i så fall kanske jag lyckas avsluta min roman till slut. Det hoppas jag i alla fall.
Nytt novellarkiv!
Här kan du lägga ut noveller, kortnoveller, kortromaner och kapitel i romaner.
Drömmar som inspiration
Det här är inget nytt, det vet jag, men jag tycker det är rätt intressant att drömmar kan inspirera skönlitteratur.
För mig har det här hänt några gånger redan. En gång var det en fruktansvärd mardröm (som antagligen inte skulle låta fullt så skrämmande om jag berättade vad den handlade om) som blev en skräcknovell (faktiskt ganska ovanligt för mig, eftersom jag varken läser eller skriver skräck i vanliga fall).
När jag tänker efter tror jag att de flesta av mina idéer som bygger på drömmar är mardrömmar eller i alla fall rätt skrämmande. En anledning till att de här drömmarna blir kvar, är väl att jag har lättare att minnas någon sånt.
Å andra sidan har jag drömt något som inte var mer en en scen (åtminstone när jag vaknade), men den enda scenen blev en fantasyberättelse. Jag kommer fortfarande ihåg hur det kändes att vara ”där” – där jag såg den här scenen. Tyvärr lyckades jag inte helt med att baka in allt det i novellen, men jag blev ändå ganska nöjd med den.
Nu är de här!
Böckerna har blivit hittade. Äntligen! Sen igår, har vi våra egna ex, eller nästan i alla fall…
Mamma hade lovat att skaffa ett ex åt en kompis och eftersom de bara träffas ungefär en gång om året numera, och den gången är nu idag, så fick vi ge henne ett av våra, men i alla fall. Det är första gången vi kan läsa våra egna noveller (och ett par dikter) i tryck.
Konstigt nog känns det inte så magiskt. Kanske har det inte sjunkit in än, eller kanske behövs det lite mer för att få en sån reaktion. Som en hel bok skriven av mig. Det kanske händer en dag… Jag håller tummarna.
”Min” bok
Idag såg jag ”min” bok ”live” för första gången. Eller, jag har faktiskt redan sett och tagit i ett redigeringsex. Vi fick möjlighet att redigera texterna innan den riktiga upplagan gick i tryck. Men nu är den faktiskt tillgänglig i bokhandlar. Ok, det är väl egentligen inte min bok. Det är en bok där jag har bidragit med två noveller och en dikt. Men det är i alla fall första gången jag har fått något publicerat på papper.
Originalnoveller
Jag har fortfarande inte kommit igång med att skriva färdigt min roman, men jag har fått idéer till två originalnoveller. Först trodde jag att jag skulle komma igång med att skriva direkt, samma natt. Natten är ju min favorittid för att skriva.
Men tyvärr inte. Fast jag har i alla fall tänkt ut nästan allt som ska vara med i berättelserna. Handling, personer osv. Jag har väl bara blivit nervös. Efter att jag har skrivit några stycken noveller på sista tiden, som jag blev ganska nöjd med, är jag rädd att misslyckas med de här.
Detsamma gäller för min roman också, fast ännu mer.
Ja, ja. Det är kul att skriva, men det är viktigt att läsa också. Lyckligtvis har jag några böcker som jag kan läsa.