Sommar med Soran Ismail

Alldeles nyss lyssnade jag på Sommar med Soran Ismail. Precis som de tre sommarpratarna jag lyssnat på tidigare hade han mycket intressant att komma med. Musiken var ganska bra också. Inte alltid min stil, men definitivt inget jag tyckte direkt illa om.

Soran berättar om de fördomar och underliga uppfattningar om honom som han råkat på. Det förvånar mig verkligen inte. Till och med min familj som är helt och hållet svensk har ofta mötts av ovänlig och orättvis behandling. Varför vet jag faktiskt inte. Men folk (i alla länder, av båda könen och i alla åldrar) har ju en tendens att dela in andra människor i ”vi och dom”.

Förhoppningsvis retar det de här fördomsfulla typerna jättemycket att Soran numera är kändis och får vara med i tv och prata i radio.

Hur som helst, det var spännande att få följa Sorans föräldrars flykt från Kurdistan till Sverige. Jag kommer från en liten stad och känner nästan ingen invandrare så det känns extra intressant att få höra lite om hans bakgrund.

För övrigt nämner Soran ofta att han missnöjd med sitt utseende. Bortsett från helskägget, som inte direkt hjälper, men som han kanske har rakat av sig nu, tycker i alla fall inte jag att han är ful. Kanske inte så snygg som Darin, till exempel, men vem är det? Den killen är så snygg att tv-rutan smälter… Lite off-topic, men…

Slutligen vill jag säga att jag uppfattar Soran som en väldigt intelligent kille och naturligtvis en väldigt bra komiker. Dessutom – numera – en riktigt bra sommarpratare.