Gengången av Ingelin Angerborn

Från Bokus hemsida:

Så fort Ellinor får syn på smyckeskrinet känner hon att hon måste ha det. Hon hittar det längst in i den överbelamrade loppisboden, nerstoppat i en gammal potta. Skrinet är förtrollande vackert – guldfärgat med en sådan där liten ballerina som dansar när man vrider upp den inbyggda speldosan. Ellinor tycker att det borde vara dyrt, så hon blir ganska förvånad när den lite märkliga kvinnan i affären bara ger det till henne. ”Det är gratis för rätt person”, säger hon.

Trots att ballerinan är skadad och inte dansar längre, är skrinet det finaste Ellinor någonsin har ägt. Hon älskar den röda sammeten, spegelväggen bakom ballerinan och speldosans spröda melodi. Men det dröjer inte länge förrän förtjusningen förvandlas till obehag. Vad menade kvinnan i affären egentligen med rätt person? Vad är det som händer i skrinets speglar? Och vad har skrinet för koppling till den söta killen på Gengången 1?

Precis som de tidigare böckerna av Ingelin Angerborn var den här både välskriven och spännande. Tyvärr är ju de här böckerna för barn (9-12 år) så en vuxen läsare (så vuxen som jag nu är – hihi). kan de verka lite korta helt enkelt. Vad jag särskilt tyckte om med den här boken är att den inte är lika sorglig som en del av Ingelin Angerborns böcker kan vara. Jag föredrar nästan alltid en bok som är spännande och rolig, framför en som är sorglig och deprimerande. Det om något kanske bevisar att jag trots är mer eller mindre vuxen.

Jag har läst att Ingelin Angerborn inspirerats av en av mina favoritförfattare Maria Gripe och det märks tydligt, på ett bra sätt. De känns inte alls som någon sorts billiga kopior utan de har sin egen stil, men samtidigt känns det välbekant och trevligt för mig som ju älskade en del av Maria Gripes böcker som liten (och faktiskt fortfarande också).

Även om man inte läst någon av Ingelin Angerborns ”spökhistorier” tidigare, går den här boken bra att läsa fristående. Det gör de allihop. De liknar varandra, men är samtidigt tillräckligt unika för att vara roliga att läsa allihop.  Så tycker man om Maria Gripes böcker, Ingelin Angerborns tidigare böcker eller helt enkelt vill läsa en spöklik historia för barn 9-12 år, så kan jag verkligen rekommendera de här böckerna. Min favorit är nog Månfågel, men jag tycker faktiskt om alla som kommit ut hittills.