Pinsamma hemligheter

Det här med att blogga ska ju vara personligt… och då tänkte jag att det kunde vara lämpligt med några intima bekännelser.

Ok. Här kommer den första:

Jag ser på (och tycker om) Så ska det låta! som går på fredagkvällarna på ettan. Först när jag hörde att Peter Settman och två totalt okända pianister/lagledare skulle ta över, var jag tveksam. Men Peter är så kul och de andra, ja, de kanske kunde vara bra de också. Så jag var beredd att ge dem en chans. Nu tycker jag faktiskt nästan bättre om den här laguppställningen.

Det är en snällare, roligare stämning än förut. Eller, det var ju roligt förut också, men den förre Peter var ju inte direkt snäll. Och det var inte så kul att se honom stirra in i urrigningarna på de kvinnliga tävlande medan han glömde bort de söta, talangfulla killarna. Peter Settman ägnar ju faktiskt ungefär lika mycket tid åt båda könen… Fast en sak undrar jag, var är Fredde? Är det slut mellan honom och Peter? Och varför är det ingen tävlande som vågar dra till med en Ronny och Ragge-låt? Det skulle vara kul att se Peters reaktion.

Så var det ju bekännelserna då. Det här är så pinsamt så jag knappt vågar erkänna det. Men det är så att ungefär förra året upptäckte jag att jag tyckte om något jag alltid tidigare hatat. Nämligen att städa. (Vadå? Trodde du det hade något med sex att göra? Skäms med dig!) Men i alla fall, jag tycker det är kul att dammsuga och tvätta golv. Jag behöver väl inte gå in på alla snuskiga detaljer, som varför jag gillar det och så? Visst har jag några idéer om vad det beror på och skulle kunna diskutera det en stund, men jag vill inte äckla mina stackars läsare (om jag nu har några)…

Fler bekännelser? Nja, nu kommer jag inte på några fler, men om jag gör det så återkommer jag. Och kom ihåg: kör med säker städning (och tv-tittning). Akta er för halkskador och elchocker.