Konsert i Second Life
Igår kväll lyckades jag ta mig tid mitt i mitt upptagna liv (haha) att gå på en konsert igen i Second Life. Vad det egentligen innebar var att jag fick vänta med att se Shetland och än en gång hade jag inte tid att chatta med mina fanfictionkompisar och inte mina vegankompisar heller (det borde jag verkligen ta mig tid att göra snart). På konserten framträdde Bara Johnson och Free Roos.
Svenske Bara Johnson blev känd för en större publik när han medverkade i Emmy-nominerade HBO-dokumentären ’When strangers click’. Han blev upptäckt i Second Life men uppträder numera både i den virtuella världen och i den verkliga (eller köttvärlden som en del kallar den). Han är alltså en singer/songwriter. Jag mådde inte så bra och det har jag inte gjort på ett tag nu. Jag har huvudvärk, ont i nacken och värk i en arm. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Jag har varit rädd att det kan ha med min medicin att göra eller snarare det jag tar medicinen för, men jag vet att jag har en förkylning på gång, så det är nog antagligen bara det.
Men tillbaka till konserten. När jag hörde att Bara Johnson var tillbaka i Second Life, visste jag att jag måste ta mig tid att gå på hans och hans nya partner och bandmedlem Free Roos konsert.
Tyvärr lyckades jag göra bort mig den här kvällen (eller snarare gjorde min avatar det). Först kunde jag inte hitta min dansanimation. Det kanske ingen uppmärksammade, men det kändes väldigt pinsamt att stå still när alla andra dansade. Så fick jag höra att jag hade en annan artists grupp aktiverad, och alltså synlig ovanför min avatars huvud. Fast jag såg faktiskt att andra avatarer också hade någon annan grupp aktiv, så det kanske inte var så illa ändå, men jag blev i alla fall generad. Sen lyckades jag hoppa in bakom mixerbordet där det stod en ”dj” (fast det var bara en bot, så hon märkte ändå ingenting), men i alla fall… Så till slut lyckades jag hoppa baklänges ut genom ingången och hamnade utanför baren. Det fick mig att känna mig som en riktig nybörjare (”noob”).
Men i övrigt var det ändå en trevlig kväll.
Jag hade trott att Bara (som egentligen heter Jonas) skulle prata norrländska. Det måste ha varit dokumentären som fick mig att tro det, för då bodde han i Norrland. I stället pratar han en dialekt som hör hemma betydligt längre söderut (Skåne? Halland? Småland?). Det var nog för han pratade engelska i dokumentären som jag missade det.
Be the first to comment.