Gick ut och (3D)-shoppade
Hittade den här nya tröjan.
Konsert i Second Life
Igår kväll lyckades jag ta mig tid mitt i mitt upptagna liv (haha) att gå på en konsert igen i Second Life. Vad det egentligen innebar var att jag fick vänta med att se Shetland och än en gång hade jag inte tid att chatta med mina fanfictionkompisar och inte mina vegankompisar heller (det borde jag verkligen ta mig tid att göra snart). På konserten framträdde Bara Johnson och Free Roos.
Svenske Bara Johnson blev känd för en större publik när han medverkade i Emmy-nominerade HBO-dokumentären ’When strangers click’. Han blev upptäckt i Second Life men uppträder numera både i den virtuella världen och i den verkliga (eller köttvärlden som en del kallar den). Han är alltså en singer/songwriter. Jag mådde inte så bra och det har jag inte gjort på ett tag nu. Jag har huvudvärk, ont i nacken och värk i en arm. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Jag har varit rädd att det kan ha med min medicin att göra eller snarare det jag tar medicinen för, men jag vet att jag har en förkylning på gång, så det är nog antagligen bara det.
Men tillbaka till konserten. När jag hörde att Bara Johnson var tillbaka i Second Life, visste jag att jag måste ta mig tid att gå på hans och hans nya partner och bandmedlem Free Roos konsert.
Bara Johnson
Tyvärr lyckades jag göra bort mig den här kvällen (eller snarare gjorde min avatar det). Först kunde jag inte hitta min dansanimation. Det kanske ingen uppmärksammade, men det kändes väldigt pinsamt att stå still när alla andra dansade. Så fick jag höra att jag hade en annan artists grupp aktiverad, och alltså synlig ovanför min avatars huvud. Fast jag såg faktiskt att andra avatarer också hade någon annan grupp aktiv, så det kanske inte var så illa ändå, men jag blev i alla fall generad. Sen lyckades jag hoppa in bakom mixerbordet där det stod en ”dj” (fast det var bara en bot, så hon märkte ändå ingenting), men i alla fall… Så till slut lyckades jag hoppa baklänges ut genom ingången och hamnade utanför baren. Det fick mig att känna mig som en riktig nybörjare (”noob”).
Men i övrigt var det ändå en trevlig kväll.
Snygging i publiken
Jag hade trott att Bara (som egentligen heter Jonas) skulle prata norrländska. Det måste ha varit dokumentären som fick mig att tro det, för då bodde han i Norrland. I stället pratar han en dialekt som hör hemma betydligt längre söderut (Skåne? Halland? Småland?). Det var nog för han pratade engelska i dokumentären som jag missade det.
Konsert i Second Life igen
Ikväll gick hela familjen till en Russell Eponymkonsert i Second Life.
Detta är min mamma, som stod och lyssnade på musiken tills hon fick myror i byxorna och ville gå:
Här står min syster och jag och vi kunde stanna hela konserten ut:
Min syster och jag på konserten
Hur man börjar med Second Life
Jag tänkte skriva ett inlägg om hur man börjar med Second Life. Det finns andra 3D-världar, och jag har faktiskt använt en annan också, OSGrid, men det var för några år sedan, och jag höll inte på så mycket med det. På den tiden var det väldigt likt SL men mycket mindre utvecklat. Så det här kommer att handla om att gå med i SL (att bli en ”boende”).
Att skriva upp sig är ganska lätt. Man går bara in på Second Life-hemsidan och klickar på länken där det står Join Now. Det finns också en länk som man kan klicka på för att få lite mer info.
Jag tror att numera måste man uppge vad de kallar betalinfo (payment info) men det betyder inte att man måste betala något. Grundnivån av Second Lifemedlemskapet är gratis och man kan faktiskt göra tillräckligt mycket utan att någonsin behöva betala för en uppgradering till ett ”Premium-konto”. Fast om man ändå gör det får man lite pengar tillbaka som ”fickpengar” varje vecka.
När du har skrivit upp dig och laddat ner den sk viewern (som en sorts webbläsare, fast i 3D, det finns den officiella SL-viewern, och några till som man kan använda om man så vill), är det dags att skapa sin avatar (som är en 3D-version av dig själv om du vill, och i alla fall blir det ditt alter ego i 3D-miljön).
Om du tycker att det verkar svårt att anpassa din avatar kan du börja med en av de färdiga avatarerna som ingår i dina inventarier. Det finns faktiskt ganska många att välja mellan, både manliga och kvinnliga, realistiska eller mer fantasibetonade. Till exempel kan du vara vampyr eller en alv/älva eller en gladiator. Det finns också några ”framtids”- eller ångpunkpersoner.
Det är faktiskt så att om du vill betala i SL kan du bli precis vad som helst, som en berömd skådespelare, en robot, en ponny, nallebjörn eller till och med en växt. Allt är möjligt. Bara din fantasi sätter gränserna. Även om du inte är intresserad av att uppgradera eller sätta in riktiga pengar på ditt SL-konto, kan du blanda de olika objekten i form av kläder, hår, hud och ”shape” (kroppsform) som ingår med alla de olika avatarerna, så du kan få fram en som är din egen blandning.
Det finns också flera gratisställen att teleportera till (det är så man kommer runt i SL – från region till region – i SL heter de simmar/sims. Gratisprylarna är vanligtvis av rätt låg kvalitet till skillnad från det som ingår i dina standardavatarer.
När man har blivit färdig med sin avatar, kanske man vill ge sig iväg till en ”nybörjarinfo”-plats. Det flera olika och du har antagligen hamnat där från början. Det blir ens första ”hem” (alltså platsen man alltid kommer tillbaka till och loggar in på). Om man uppgraderar och köper mark kan du skapa ett eget hem, men en del simmar låter dig gå med i deras grupp och så ställa in hempositionen där. Till exempel är SL:s offentliga botaniska trädgårdar en sådan plats där vanliga boende kan ställa in sin hemposition.
Efter det kan du börja utforska, umgås, lyssna på musik eller till och med bygga saker. En del bygger hus, andra möbler. Man kan ägna sig åt träd eller annat som man kan ha i sin trädgård. Man kan också lära sig att skapa kläder och andra föremål avatarer, inklusive hår (som är ganska komplicerat att göra, har jag förstått). Att bygga eller skapa föremål är ett bra sätt att tjäna pengar.
Man kan också använda verkliga pengar och växla dem till Lindendollar (SL-valutan). Det finns faktiskt en växelkurs. Lyckligtvis är en L inte värd så särskilt mycket. Jag tror att det är ett par ören. Så om du vill spendera lite för att köpa något lite dyrare så räcker vanliga pengar väldigt länge.
Slutligen tänker jag bara nämna de olika grupperna. De flesta av dem är inte roliga alls, som jag ser det. De används bara för att marknadsföra saker som är till salu, fast man ska också få fördelaktiga erbjudanden som medlem. Det finns också olika specialiserade grupper som de för veg*aner och för musikälskare. Om du går med i en musikgrupp får du meddelanden om musikaliska evenemang. Ibland är det kända personer från ”verklighetens värld, där man har tråkigt” som kommer och underhåller i SL och ibland är det riktigt duktiga ”amatörartister”. Det är alla möjliga sorters musik från medeltida och barockmusik, till jazz, rock och pop, så det finns något för alla. Evenemangen som jag nämnde är faktiskt ”live”. Någon sjunger och/eller spelar musik hemma hos sig, ibland i sin egen musikstudio och du får lyssna på dem i SL med hjälp av din avatar och viewergränssnittet.
Om du skulle vilja titta på några simmar i SL får du gärna besöka den här Tumblr-bloggen. Där finns flera bilder från olika simmar i SL och dessutom några anpassade standardavatarer.
Tillbaka i Second Life
Det känns som det är evigheter sedan jag sist la ut något om Second Life. Det beror förstås på att det är jättelänge sedan jag var där inne. På sista tiden har jag börjat sakna det och upptäckt att jag längtar tillbaka. Eftersom jag inte har en tillräckligt stark dator, är det tur för mig att jag kan få låna min systers dator (eller snarare vårt företags).
Allt verkar ha ändrat sig väldigt mycket sedan senaste gången jag loggade in, eller så var det bara att jag visste för lite om alla finesser.
Förresten, det som intresserar mig med SL är till största delen att ”leka med pappersdockor”, alltså anpassa min avatar – skaffa en fin frisyr, snygga kläder osv. Till expempel har jag fotograferat mina egna ögon, läpparna och huden för att skapa ett avatarskinn (”skin”), så min avatar har faktiskt mycket gemensamt med mig.
Ett annat intresse är att utforska världen där inne. Till skillnad från de flesta andra kommer jag inte till SL för att hitta någon att chatta med, jag ”reser” bara runt och besöker fascinerande simmar (”sims”) alltså virtuella regioner.
Här är lite bakgrundsinfo om SL: det är ett av de mest välkända 3D-sajter. Det är en värld där ”män är män, kvinnorna också och barnen är FBI”. Citatet är ett skämt som syftar på en av de mer obehagliga aspekterna av SL – virtuell prostitution, i det här fallet sk ”age play”, dvs när folk (men, antar jag) betalar någon (vanligtvis kvinnor, antar jag) för att använda en barnavatar till att sälja virtuellt sex.
För att återgå till de mer attraktiva aspekterna av SL, har jag just upptäckt något riktigt kul i de avancerade inställningarna i SL-viewern (en sorts 3Dgrafikwebbläsare). För ett par år sedan lovade en av Linden labs (företaget bakom SL) representanter mycket förbättrad grafik, så bra att det ska kännas som att kliva in i en animerad film av hög kvalitet. Han överdrev verkligen inte. Om man är beredd att offra en hel del RAM så kan man få så hög bildkvalitet nu. Utsikten är verkligen otroligt fin. Det är faktiskt som att logga rätt in i en film. Allting är animerat. Avatarerna och byggnaderna kastar skuggor. Vattnet reflekterar solen på ett sätt som får det att nästan se verkligt ut. Man kan se det blåsa i sin avatars hår.
Jag är glad att jag har återupptäckt SL. Det kanske inte är ”samhällsnyttigt arbete” som mormor brukade säga, men det är kul och kul är precis vad jag behöver för att glömma bort vardagen – mitt ”första liv”.
