Science fiction som förutspår framtida teknologi…

Nästan ingen kan väl ha missat alla artiklar som listar alla lyckade och mindre lyckade förutsägelser om teknologin i ”framtiden” i Back to the Future.

Det fick mig att tänka på böcker som jag läst och hur många av dem som har lyckats relativt bra med att förutspå den tid som vi lever i idag.

Eftersom jag växte upp med en sf-fan har jag ärvt så många av pappas gamla sciencefictionböcker som jag ville ha. Flera av dem är från 1950-talet och framåt.

Förvånansvärt många av dem har missat totalt när det gäller dagens teknologi.

Ett stort undantag är Arthur C Clarke som tydligen har förutspått en massa saker – kanske inte just det vi använder dagligen, men i alla fall, ganska mycket.

Jag kan bara inte säga hur många böcker som ska utspela sig i ”framtiden”, dvs det 21:a århundradet som helt har missat utvecklingen av persondatorn, mobiltelefonerna och internet, flera av dem också tv. Dessutom är familjestrukturen fast i 1950-talet. Jag tyckte det var riktigt roligt att se att rymdskeppen styrs av en stor skeppsdator, men inget annat var över huvudtaget ”datoriserat”. Det fanns bara en expert ombord som kunde handha den datorn, astrogatorn, tror jag att han kallades.
Och det var självklart en han.

Man tycker ju att de skulle ha kunnat komma på något som har med datorer att göra, men tydligen inte. Det finns ”den kalla sömnen” eller ”den långa sömnen” (alltså någon form av stasis eller nedfrysning för senare uppväckning), rymdskepp som färdas snabbare än ljuset, alla sorters robotar, kloner, tidsresor och så vidare, men inte datorer, internet eller mobiler.

Det finns i alla fall ett stort undantag som jag tycker är väldigt intressant. Min pappa hade två böcker, 43000000 mil genom världsrymden och Mot slocknande solar, av en rysk-svensk författare som hette Vladimir Semitjov. Han kom till Sverige 1923 så antingen var hans böcker ganska gamla när pappa fick tag i dem eller så skrev han dem väldigt sent i livet eller kanske både och. Hur som helst nämns ”videotelefoner” som folk bär omkring i fickorna, och det är i stort sett det enda jag har läst om något i den stilen i sf-klassikerna.

Jag vet inte säkert om någon har klarat av att förutspå persondatorn och internet – inte i de där riktigt gamla böckerna, tror jag. Böcker som skrevs från 1980-talet och framåt klarar sig bättre, men det är förstås inte så förvånande.