Ett tandläkarbesök och oväntad snällhet

Idag var det dags för det läskiga tandläkarbesöket. Det visade sig att jag kunde låtit bli att oroa mig så. Jag hade en rejäl tur. Tanden gjorde inte ont alls och jag behövde ingen bedövning. Nu har jag en fungerande tand igen och kan äta normalt. Vilken lättnad.

Senare när jag stod i kön till kassan på ICA, med bara en limpa bröd, bakom två stora kundvagnar fulla med varor. Kvinnan som stod alldeles före mig vände sig om och tittade på mig och frågade om det var allt jag hade. Jag sa ja och då sa hon att jag fick gå före. ”Det är värdelöst att stå i kö bakom folk med så många varor”, sa hon. Det var verkligen snällt av henne. Killen i kassan hade redan fått tag i hennes första varor, men han hade hört oss och frågade vad det gällde. Han hade lyckligtvis inte börjat stämpla in hennes varor, så jag fick i alla fall gå före.

Det var inte alls så jag hade föreställt mig att dagen skulle bli. Ibland är det trevligt att ha fel.