Åh, nej :( Vilken otur…
Idag bet jag igenom eller tappade en bit av min lagade tand. Det är visst den återstående biten av tand som ramlat ut, inte lagningen. Nu kommer jag att behöva gå omkring med en glugg, visserligen inte där det syns, men i alla fall.
Tyvärr kan jag bara inte gå tillbaka till tandläkaren än. Tills mitten av februari är jag fullbokad med läkar- och barnmorskebesök och liknande. Jag orkar bara inte gå till ett ställe till förrän efteråt.
Dessutom har min syster fått problem med att få ut mina två oavslutade böcker från den gamla kraschade datorn. Utrustningen hon skaffat passar inte ihop med min gamla dator. Nu måste hon beställa nya saker och det innebär att jag får vänta minst en vecka, antagligen mer innan jag får chans att skriva färdigt mina böcker.
Ett tandläkarbesök och oväntad snällhet
Idag var det dags för det läskiga tandläkarbesöket. Det visade sig att jag kunde låtit bli att oroa mig så. Jag hade en rejäl tur. Tanden gjorde inte ont alls och jag behövde ingen bedövning. Nu har jag en fungerande tand igen och kan äta normalt. Vilken lättnad.
Senare när jag stod i kön till kassan på ICA, med bara en limpa bröd, bakom två stora kundvagnar fulla med varor. Kvinnan som stod alldeles före mig vände sig om och tittade på mig och frågade om det var allt jag hade. Jag sa ja och då sa hon att jag fick gå före. ”Det är värdelöst att stå i kö bakom folk med så många varor”, sa hon. Det var verkligen snällt av henne. Killen i kassan hade redan fått tag i hennes första varor, men han hade hört oss och frågade vad det gällde. Han hade lyckligtvis inte börjat stämpla in hennes varor, så jag fick i alla fall gå före.
Det var inte alls så jag hade föreställt mig att dagen skulle bli. 
Ibland är det trevligt att ha fel.
Tandläkarbesök
Idag gick jag till tandläkaren. För första gången på massor av år måste jag tillbaka för att få en tand fixad. Den är sprucken men gör nästan inte alls ont. Tandläkaren tror att den går att rädda. Jag håller tummarna för att han har rätt.
